Innan mörkret faller utanför mitt fönster, så står du där lika vacker som solen, ditt utsläppta hår skiner som solens strålar och dinna ögon är blåa och sköna, som i djupet av en brun, din mun är len och hakan nätt, varje ord du säger fångar mitt intresse, ditt sätt att uppfatta världen, är ett sätt som jag vill se och uppfatta den, när solen sänker sig och mörkret blir mer påtagligt, så skymtas du allt mindre, men din närvaro märks dock, inget mörker kan någonsin dölja din person, när vi slutligen omfamnas vid vägens kant, förvandlas vi efter tiden till en och samma Björk, 

när björkens praktfulla krona vagas efter vinden, sveper blåsten genom varje gren, varje björklöv, genom vinden viskas en och samma historia.

//Inge. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sömnen uteblir med sin frånvaro, grubblerier på varför? hur? när? varför igen ...och så vidare.   Ta en tung klubba och klubba min skalle , skapa en kort minnesförlust för nattens fridsfula timmar ,.. drömma klart om lyckliga stunder, slänga sten...

En naturskön dröm, sann och för evigt inristad i mitt minne, ditt naturliga leende lyser lika klart som dina vackra blå ögon, ditt väsen är lika solklar som tussen solstrålar, du är älskad och alltid närvarande runt omkring mig, en skön natur en vack...

Genom många dagar och många nätter finns du i mina tankar, ibland kan jag sova men oftast ej, ibland kan jag tänka på annat men sällan ej, bakom min nätthina ser jag dig, i mitt minne hör jag dig, varje ord är sann, varje ton är grann.      ...

I dom klaraste drömmar, ditt jag sällan når finner jag det omöjliga möjliga, att styra över mina klaraste drömmar, där är jag både huvudrollsinnehavaren och självaste regissören, välkommen till min drömiska värld.  ...

Du är otroligt fin, en vacker blomma som man kan älska i en evighet!     ...